Vem är du?

Louise och jag

Åh, ni vet när en är på intervju eller träffar någon ny person och den frågar jaha, så vem är du? eller beskriv dig själv. Och en sitter där och bara ehhh… jag heter Madeleine… jag bor med mina katter… jag gillar internet… Typ så har jag svarat många gånger och då kan jag ju inte påstå att jag känner mig så cool eller nöjd efteråt. Den här sommaren har jag funderat mycket på vem jag är och här är en sammanfattning på vad jag kommit fram till:

Jag är ensamstående småkattsmamma boende på Hisingen, i Göteborg, nära till min familj som jag umgås med så ofta jag kan. Jag har många fantastiska kompisar, och några som är mina allra närmsta och viktigaste. Jag är grafisk formgivare och jobbar på att göra världen lite finare och typografin bättre.
Jag försöker leva som en god medmänniska. Är feminist för att jag vill att kvinnor ska ha lika rättigheter; socialt, politiskt och ekonomiskt som män. Är vänster för att jag tycker det är en ideologi som gynnar flest människor och jag lever veganskt så långt jag kan för djuren och naturen.
Jag anser att vara glad är ett aktivt val en gör varje dag och att man måste testa allt för annars får man ingenting veta. Att testa nya saker är nog min främsta hobby: att äta sånt jag inte ätit och dricka sånt jag inte smakat, att besöka platser jag inte varit på och göra saker jag inte gjort innan. Jag är nästan bara rädd för äcklig havsbotten och jag vågar åka allt på Liseberg. Jag tycker man ska vara barn så länge man kan, eller aldrig sluta att vara det. Jag gillar att busa med min lillasyster och klä ut mig med mina kompisar. Halloween är den bästa högtiden.
Jag växte upp som någon slags synthare men nu är jag inte lika enkelriktad utan tycker det finns något bra i alla musikkategorier. När det kommer till film och serier begränsar jag mig inte heller till någon genre men jag älskar verkligen en mysig skräckfilm. Min dröm är att spela blondinen som dör först i en slasherfilm.
Jag älskar att springa i skogen. Vissa dagar är kroppen och stegen tunga, andra skuttar jag fram på lätta steg men det som alltid är detsamma är att när jag springer känner jag mig bekväm i min kropp och mina rörelser är fria. Jag är väldigt intresserad av hälsa och kostens påverkan och inverkan på den, grönsaker är livets föda. Djur är mina kompisar och det bästa som finns.

Vem är du?

Turista i Göteborg

En blir så hemmablind i sin egen stad och lyfter sällan blicken uppåt och kollar på alla fina byggnader och tar in staden, så en av sakerna jag ville göra i sommar var att turista i Göteborg och Felicia följde med.

Turista i Göteborg

Riktiga turister går runt med karta nära till hands, så även vi.

Turista i Göteborg

Turista i Göteborg

Felicia blev sugen men för mig var det lite för tidigt för karameller.

Turista i Göteborg

Turista i Göteborg

Vi lunchade gott på Jonsborgsgrill.

Turista i Göteborg

Turista i Göteborg

Vi var inne i fyra kyrkor sammanlagt, Hagakyrkan tyckte jag var finast.

Turista i Göteborg

Felicia tyckte vi skulle låtsas att vi inte var från Göteborg så vi låtsades att vi kom ifrån Värmland.

Turista i Göteborg

Dödstrappan upp till Skansen Krona.

Turista i Göteborg

Turista i Göteborg

Turista i Göteborg

Den här staden alltså. Vad jag älskar den.

Turista i Göteborg

Sen åt vi glass och vilade lite i Slottskogen.

Turista i Göteborg

Efter glassen ville Felicia styrketräna.

Turista i Göteborg

Turista i Göteborg

Sen klättrade hon lite i träd innan vi efter fem timmars turistande satte oss på bussen hemåt.

Imorgon ska vi till Liseberg!!!!!

It Follows

It Follows

JAG KAN KNAPPT SITTA STILL. Den här filmen var så. Jävla. Bra. Jag är helt uppspelt, rädd och glad nu. Som man bör vara efter en läskig film.
Skräckfilmsklubben, alltså mamma-lillebror-morbror-och-jag, var hemma hos morbror idag för att äta pizza och kolla film. Jag hade på känn att den skulle vara bra och var peppad och satt på nålar innan vi satt på. När det första läskiga hände skrek jag och höll för ögonen och satt nästan i lillebrors knä.

SÅ. BRA.
SE. NU!!!!!!

Den får tio av tio skrämda/glada Maddis.

Jag var en ledsen enhörning

SADUNICORNPARTY

Skit hände på jobbet, som det gör i den här branschen, och jag och 37 kollegor fick gå.
Jag hatar avsked, kan inte säga hejdå och gråter alltid alldeles för mycket så hade det inte varit för att vi var tre stycken som slutade samma dag som jag så hade jag gått utan att säga hejdå. Jag hade redan planerat det för att slippa hejdå. Men istället slog vi på stort och hade den ledsnaste festen ever.
Vi byggde en selfievägg av glitter, blåste upp 50 svarta ballonger, köpte mängder av konfetti och konfettibomber, laddade upp en buffé av bara veganska tilltugg och gjorde ett riktigt deppigt quiz.
Dagen för festen kom jag dit gladare än på länge och trodde att det här klarar jag nog utan att gråta! VD:n höll tal i köket och jag tänkte att hans ord berör inte mig ”lalalala” tänkte jag i huvudet. Men så såg jag att Emma som var den som anställde mig grät och då var det kört. Och sen bröt jag ihop flera gånger under kvällen för att folk var så snälla och kramades och gav presenter och en gång för att alla var så fina på en bild jag tog.

Och så gick det till när jag slutade mitt första riktiga jobb och den bästa arbetsplatsen jag varit på. Jag kan ju erkänna att den här våren inte varit den bästa i mitt liv men jag känner mig stark. Och nu i efterhand känner jag ingen sorg, bara så mycket glädje för alla de här fina människorna som ju fortfarande kommer vara en del av mitt liv.

Nu väntar #SUMMEROFMADDIS

The magic of Valborg asså

The magic of Valborg

Det pissiga vårregn som föll över Göteborg och Azalea under hela förmiddagen i torsdags gjorde att vi ändrade våra normala Valborgsplaner det här året.

The magic of Valborg

Inte för att jag för en stund tvivlade på the magic of Valborg. Det har varit samma tveksamma väder de senaste fem åren på just den dagen men i rätta tid kommer alltid solen fram.

The magic of Valborg

Men vi satte oss utanför Louises hus med våra chips och öl på en finfin grön plätt som jag kan tro vi kommer sitta på många gånger mer i framtiden.

The magic of Valborg

Ballonger gör allt festligare.

The magic of Valborg

En fin Valborg även utan Azalea.

Om doft- och musikminnen

När jag lyssnar på Veronica Maggios album Och vinnaren är… så snurras jag tillbaka i tiden till Zangarmarsch (a hauntingly beautiful swamp covered with a forest of giant mushrooms) och att questa med Karl. Han i Halmstad och jag i Stockholm.
När jag lyssnar på And One’s Bodypop är jag i Stranglethorn Vale och jagar tigrar och pantrar med min egna tiger Puss.
När jag hör Adult. och Komathron nästan samtidigt (två låtar som är för fräcka för att finnas på spotify men som ligger i samma Mottagna filer-mapp på datorn och av nostalgiska skäl alltid queas i samma veva) så farmar jag Talbuk i Nagrand.

Så för tre veckor sen fick jag hem en parfym som jag beställt och som jag velat ha länge. Jag unnade mig. Ville ge mig själv något för att muntra upp och för att få styrka. Det var bara det att jag glömt av att jag hade använt en miniflaska av den parfymen precis när jag och David började dejta, den sensommaren då jag hälsade på honom i Stockholm för första gången. Och doftminnet är så starkt och fick mig att känna precis som då.
Och det var ju precis motsatsen till vad jag ville att doften skulle få mig att känna eftersom att jag och David tog slut för några veckor sedan.

Och det är så fruktansvärt dumt, dåligt och helt åt helvete förjävligt.

Så när någon, sådär av artighet som man gör, frågar hur det är så svarar jag att det är ok.
När någon som vet frågar hur jag mår idag så svarar jag att det är ok.
För om man tar sig igenom dag för dag och när man sagt tillräckligt många gånger att det är ok så kanske det blir ok.

En tropisk helg i januari

Jag redigerade de här bilderna redan förra söndagen när jag satt på tåget hem från Stockhom men sen kom en arbetsam arbetsvecka där i mellan och jag glömde bort att ladda upp dom. Men här presenterar jag: min förra lördag. En kall, vintrig, grå lördag.

En tropisk helg i januari

Såhär såg en av mina finaste platser ut den här helgen. Jag tycker ändå den gör sig bäst på sommaren.

En tropisk helg i januari

Sen flydde vi kylan.

En tropisk helg i januari

En tropisk helg i januari

En tropisk helg i januari

En tropisk helg i januari

En tropisk helg i januari

En tropisk helg i januari

En tropisk helg i januari

En tropisk helg i januari

En tropisk helg i januari

En tropisk helg i januari

En tropisk helg i januari

Sen drog vi söderut för öl och mat.

En tropisk helg i januari

Typ Thailand.

En tropisk helg i januari

Typ asbra lördag.

Brrrrrrlin

Brrrrrlin

Dagen efter jul satte David och jag oss på flyget till Berlin för andra gången det här året – lyllos oss!
Bara kolla utsikten vi hade utanför fönstret första morgonen. Winter wonderland! Som försvann rätt fort, men ändå.

Brrrrrlin

Hängmatta på rummet, genialt. Vill också ha.

Brrrrrlin

Vi traskade runt i parken som låg bakom hotellet.

Brrrrrlin

Brrrrrlin

Ta en bild på mig när jag kramar renen här.

Brrrrrlin

Brrrrrlin

Brrrrrlin

David ”gillar” donuts.

Brrrrrlin

En astronaut som inte är signerad Banksy utan Ash.

Brrrrrlin

Kallt i Kreuzberg.

Brrrrrlin

Vi var ju tvungna att besöka Primark med såklart.

Brrrrrlin

Brrrrrlin

Brrrrrlin

En mycket mysig och bra resa. I luv Berlin.